Avundsjuka
Jag hatar avundsjuka.
Varje dag är det nånting som händer, och allt handlar om avundsjuka.
Antingen så är man själv avundsjuk på nånting, eller så är någon avundsjuk på en själv, eller så är någon avundsjuk på någon annan, osv.
Om jag tänker efter så handlar majoriteten av alla bråk som jag haft med vänner och ibland nu mera ovänner om avundsjuka.
Dom flesta bråk överhuvudtaget handlar nog om avundsjuka, det är därför jag hatar avundsjuka så mycket.
Men ibland om man är avundsjuk på någon för att man tycker att hon/han är snygg till exempel, då kan det börja med att man ser en bild på personen på facebook, och så sitter man där och tänker "wow, hon/han var fin." typ.
Sen kommenterar man kanske eller nånting.
Men ibland kan man också börja typ "avguda" den personen, som om den skulle vara nån typ av gud bara för att den ser bra ut. Eller ah, det kanske var lite överdrivet.
Men att man först kanske försöker bli vän med den, eller försvara den personen, eller helt enkelt bara tycka om den personen helt plötsligt. Man visar respekt för den personen, för att den ser bra ut. (eller vad det nu kan vara man är avundsjuk på.)
Så kan det börja, men sen när man har börjat snacka med den personen, som i det här fallet "ser bra ut" och som man är galet avundsjuk på, så kan man börja hata den personen?
Det är nu som allt börjar bli lite konstigt.
Först så älskar man personen, man visar fett mycket respekt, avgudar personen m.m.
Men sen så börjar man sakta men säkert hata personen.
När man ser personen blir man arg, man kan börja säga taskiga saker, man vill bara att den personen ska dö.
Man vill aldrig mer se den personen längre, aldrig höra nånting om personen.
Fast egentligen vill man vara den personen.
Man kanske till och med köper liknande kläder, fixar håret mer för att likna den personen som man är avundsjuk på. (om det nu var så att man var avundsjuk på personens stil, eller utseende.)
Ibland så börjar det inte ens med att man tycker om personen, ibland börjar det direkt med att man hatar den.
När jag känner så ibland, så brukar jag försöka tänka vad har den personen egentligen gjort för fel?
Men när man är så insatt på att hata personen för att man är så avundsjuk, så spelar det ingen roll.
Man vill bara hata, hata och hata.
Jag hatar att hata, samma sak som att jag hatar avundsjuka, men jag blir avunsjuk ändå.
Varje dag är det nånting som händer, och allt handlar om avundsjuka.
Antingen så är man själv avundsjuk på nånting, eller så är någon avundsjuk på en själv, eller så är någon avundsjuk på någon annan, osv.
Om jag tänker efter så handlar majoriteten av alla bråk som jag haft med vänner och ibland nu mera ovänner om avundsjuka.
Dom flesta bråk överhuvudtaget handlar nog om avundsjuka, det är därför jag hatar avundsjuka så mycket.
Ibland när man är avundsjuk på någon, om vi säger att jag till exempel är avundsjuk på min kompis, för hon fick ett par jättesnygga skor av sina föräldrar. Då blir jag ju inte arg på henne eller nånting, det är ingen big deal.
Men ibland om man är avundsjuk på någon för att man tycker att hon/han är snygg till exempel, då kan det börja med att man ser en bild på personen på facebook, och så sitter man där och tänker "wow, hon/han var fin." typ.
Sen kommenterar man kanske eller nånting.
Men ibland kan man också börja typ "avguda" den personen, som om den skulle vara nån typ av gud bara för att den ser bra ut. Eller ah, det kanske var lite överdrivet.
Men att man först kanske försöker bli vän med den, eller försvara den personen, eller helt enkelt bara tycka om den personen helt plötsligt. Man visar respekt för den personen, för att den ser bra ut. (eller vad det nu kan vara man är avundsjuk på.)
Så kan det börja, men sen när man har börjat snacka med den personen, som i det här fallet "ser bra ut" och som man är galet avundsjuk på, så kan man börja hata den personen?
Det är nu som allt börjar bli lite konstigt.
Först så älskar man personen, man visar fett mycket respekt, avgudar personen m.m.
Men sen så börjar man sakta men säkert hata personen.
När man ser personen blir man arg, man kan börja säga taskiga saker, man vill bara att den personen ska dö.
Man vill aldrig mer se den personen längre, aldrig höra nånting om personen.
Fast egentligen vill man vara den personen.
Man kanske till och med köper liknande kläder, fixar håret mer för att likna den personen som man är avundsjuk på. (om det nu var så att man var avundsjuk på personens stil, eller utseende.)
Ibland så börjar det inte ens med att man tycker om personen, ibland börjar det direkt med att man hatar den.
När jag känner så ibland, så brukar jag försöka tänka vad har den personen egentligen gjort för fel?
Men när man är så insatt på att hata personen för att man är så avundsjuk, så spelar det ingen roll.
Man vill bara hata, hata och hata.
Jag hatar att hata, samma sak som att jag hatar avundsjuka, men jag blir avunsjuk ändå.
Det blev ett ganska långt inlägg om avundsjuka, men jag var tvungen att skriva av mig lite.
Kommentarer
Trackback